Borgå stifts strategi för webbarbetet

Bild
Har roat mig med att läsa Borgå stifts strategiplan.
Den verkar ha tagits i bruk 2008 med sikte på år 2015 då jag antar att en ny strategi ska utformas.
Så här står det om användandet av sociala medier och om Andligt liv på webben:   

 
Vi följer med hur de nya medierna utvecklas och använder oss av de
möjligheter de erbjuder. Stiftets centrala aktörer arbetar för att synliggöra svenska webbtjänster med kyrklig anknytning och verkar för att
erbjuda nya ändamålsenliga sådana. Tillsammans bevakar man effektivt
och kontinuerligt de svenska intressena i projektet Andligt liv på nätet.
Som en del av projektet utbildar stiftet ett lämpligt antal personer med
särskilt intresse att arbeta i de medier ungdomar använder.
Genom utbildning både lokalt och på stiftsplan uppmuntras de anställda
att öka sina färdigheter att använda Internet som kommunikationskanal
och verksamhetsmiljö. Stiftet uppmanar de anställda att delta i sådan
diskussion som berör deras arbetsområde och uppgifter.

Det här är ju ganska tydligt tycker jag, men det känns som att man är på väg att misslyckas. Det är ju inte 2015 än och det jag ifrågasätter är hur effektivt man bevakar de svenska intressena i projektet andligt liv på nätet.

Sen undrar jag över hur det går med: ”Som en del av projektet utbildar stiftet ett lämpligt antal personer med 
särskilt intresse att arbeta i de medier ungdomar använder”.
Om jag bortser ifrån det faktum att det inte bara är ungdomar som använder de medier som jag antar åsyftas så undrar jag vad det är för utbildning man talar om? Och vad syftet är?
Kan jag få gå den här utbildningen? och när jag har gått den, kan jag då få jobba specifikt med och i de här medierna?
Det här handlar helt tydligt inte om Andligt liv på webben utbildningarna eftersom de nämns senare i texten gällande alla anställda på både stifts och församlingsplan.

Till sist undrar jag om det har börjat jobbas med den nya strategin för Borgå stift?
 
Finns i den arbetsgruppen någon sakkunnig angående sociala medier?

Nya frågor… Delta gärna i samtalet! 

 

  1. makke

    Jag vill bidra med ett inlägg i debatten som i första hand är ett försvarstal för de sociala medierna. Jag har i min egen yrkesroll fått upp ögonen för detta och vill dela med mig av några synpunkter. I slutet av texten finns också en mera strategisk idé gällande användandet av de kommunikationsmöjligheter som vi nu har.

    Jag börjar med två fakta:
    1. Jag är ingen ungdom och funderar om jag ens vågar kalla mig ung. Närmast är jag väl vuxen. Medelålders är jag dock inte;)
    2. Min egensocaialamediererfarenhet baserar sig till största delen på Facebook. Därtill läser jag bloggar och har nyligen börjat följa med Twitter.

    Sociala medier – en verklig verklighet – inte en virtuell verklighet
    Vad jag vill börja med att säga är att mina möten på FB är verkliga. Det är mina vänner jag talar med! Dessa möten är inte mindre verkliga än face-to-face-möten. Jämför ett samtal per telefon med ett samtal ansikte mot ansikte. Inte är det samma sak, men fortfarande är båda ett riktigt samtal där man kan skratta och gråta tillsammans, där man kan prata strunt eller tillsammans fatta viktiga beslut. På samma sätt är de samtal som förs i olika sociala medier verkliga! Och många människor finns på Facebook!

    Potential
    Jag arbetar inte inom kyrkan utan inom privata sektorn. Jag kan se att man inte heller där ännu utnyttjar den potential som finns i de sociala medierna. Men också på det området har man vaknat och ser att man kan fungera effektivare genom att använda sociala medier. Det är alltså inte själva IT-funktionen som ska fungera effektivare utan företaget som helhet både vad gäller kontakt med kunder och leverantörer samt även internt. Därtill förväntar sig medarbetarna att företagen ska kunna erbjuda samma sorts tjänster för intern kommunikation och samverkan som man använder (gratis) på fritiden… (Läs t.ex. om ServiceNows IT 3.0 manifest http://www.service-now.com/it3dot0.do) På samma vis ser jag inte att sociala medier skulle vara något separat i en kyrklig kontext – de är ett sätt att kommunicera likasom telefon, e-post och face-to-facemöten – och de kan användas inom alla sektorer och åldersgrupper.

    Människorna är där
    Hur många gånger har det inte sagts att vi ska gå ut bland människorna och finnas som medmänniskor (=kyrka, församling, kristna…) i människornas vardag. Hur lätt är det att göra detta fysiskt på torget i Jeppis, på dagisets föräldrakväll i Mariehamn, på skolgården i Lovisa eller på arbetsplatsförmedlingen i Karis? Att nå dem som behöver det, men som inte kommer till arrangerade sammankomster.
    Här finns de:
    http://forum.mammapappa.com, http://bloggen.fi/, finlandssvenska dagstidningars nyhetskommentarer osv. Det är bara att gå med i diskussionen på sin egen dator eller bärbara manick.

    Hur ordna det praktiskt?
    Om det är något område som är betjänt av centraliserade resurser så är det arbetet på nätet.
    1. Utvecklingen fortsätter. Detta är ett område där vi sett en hisnande utveckling under de senaste åren. Det behövs någon som ser till att vi hålls ajour med vad som kommer!
    2. Webben har inga gränser förutom kanske språket man skriver på. Jag har en idé om att kyrkan central kunde koordinera närvaron på webben och i sociala medier. Jag tror att det finns möjlighet att genom detta dels påverka samhällsklimatet i vårt land (jämför t.ex. med inverkan av söndagens predikan) och att dels visa medmänsklighet mot många som behöver det. Hur skulle detta gå till? (jag skriver nu från ett finlandssvenskt perspektiv för att man inte ska få uppfattningen att detta inte kan göras utan att få finska sidan med, men detta går lika bra att applicera på hela Finland)
    * Dels behövs det en centraliserad koordinering av vem som ansvarar för vilka fora. Någon som ”lyssnar” vilka nya fora som uppstår och vilka som har mindre betydelse. Någon som lyssnar in den allmänna diskussionen på webben, twitter etc (det finns verktyg för detta). Vilka ämnen engagerar finlandssvenskarna och vad innebär det för kyrkan?
    * Dels behövs det en lokal koppling eftersom de diskussionerna förs med verkliga människor. Är det någon som behöver träffas och samtala eller behöver ett bidrag ur diakonikassan? Behöver veta namn/e-post/tfnnummer till lokala prästen/diakonen/ungdomsarbetaren?
    Resursmässigt kräver detta mera än vi har idag, men det kunde också ge så mycket mera.

    I stället för att föreslå en reducering av den eller den sektorn vill jag svänga på steken. Om vi grundade KCSA från tomt bord i morgon, vilka bitar skulle vi då plocka med och med vilken tyngdpunkt? Ur mediasynvinkel är mina topp två sociala medier och radio. Båda två når dagligen ut till många. Med lägre prioritet håller jag TV och evl.fi-webbsidorna.

  2. Sixten Ekstrand

    Eftersom jag själv satt ordförande i den strategigrupp som arbetade fram strategin på biskop Gustav Björkstrands uppmaning så skall jag försöka reda ut en del begrepp.
    När denna strategi gjordes var projektet Andligt liv på webben i sin början och vi visste inte riktigt då vilken svensk resurs vi skulle tilldelas. Det fanns då också en uppenbar risk att det svenska hade fått en synnerligen marginell plats i hela projektet. Därav skrivningen i strategin att bevaka de svenska intressena i projektet. Med facit i hand kan vi konstatera att resultatet hitintills blivit riktigt bra bl.a. med de personalutbildningar i Andligt liv på webben som genomförts under de två sista åren och som samlat långt över hundra personer i vårt eget stift. Det är också primärt de här utbildningarna som avses i strategin, men då strategin skrevs 2008 visste vi i strategigruppen inte något om omfattningen och inriktningen på de planerade utbildningarna. Inte visste vi heller om vem som i slutändan skulle bära ansvaret för dem. Av dessa skäl blev strategins formuleringar med nödvändighet lite runda i det här avseendet.
    Intentionen i Borgå stift har nog aldrig varit att vi skulle ha flera personer som bara sysslar med detta, utan tanken är att vi har ett tillräckligt antal personer som särskilt ömmar för och kan detta område och som inom ramen för sina tjänster upprätthåller kontakt till ungdomar och andra via nätet.
    Nu står vi inför frågan hur arbetet skall föras vidare i en tid då kyrkans ekonomi inte tillåter en lika stor personalresurs som man haft under projektåren. I denna situation sitter inte biskop, domkapitel och KSCA med händerna i kors. Senast i går diskuterades dessa frågor i akt och mening att inom rådande resurser försöka finna en väg som tryggar det svenska webbarbetet.
    Sedan finns det mycket olika och synnerligen divergerande åsikter om hur arbetet skall förverkligas i praktiken och på den punkten måste diskussionerna fortsätta i konstruktiv anda. Fastän vi nu är i ett läge som känns osäkert så är jag övertygad om att vi under det kommande året finner en lösning som bidrar till att detta projekt inte misslyckas utan förs vidare. Vi får nu vända på alla stenar i akt och mening att finna en lösning.

    Vad gäller en ny strategi som tar sikte mot 2020 talet så har inga beslut ännu fattats och ingen grupp har tillsatts. Men när en sådan grupp tillsätts så sitter säkert någon som är kunnig i de sociala medierna med i gruppen. I den förra gruppen representerades området kommunikation och sociala medier av Lucas Snellman.

    • Daniel Jakobsson

      Hej Sixten
      Gillar att domkapitlet är tillgängliga i sociala medier och svarar på frågor, det inger förtroende. Det märks att ni fått en bra utbildning i sociala medier… Jag måste säga att jag däremot är besviken över KCSAs ledning som inte vill samtala om sina beslut, vare sig via blogg eller mail. Det rimmar illa med en annan visionsansats ”vi slår vakt om öppenhet i kyrkans verksamhet
      och genomskinlighet i förvaltningen”. Men mer om det i min sammanfattande bloggpost som kommer senare i dag.

      Några kommentarer:
      – Angående den där utbildningen som ni visionerade om som inte blev av så är det kanske inte för sent? Andligt liv på webben fortsätter ju till 2014 och de skulle kanske vara öppen för att bistå med kunskap och resurser för en sådan utbildning? Ge inte upp…

      – Du säger: ”Intentionen i Borgå stift har aldrig varit…” Jag tror det är dags att revidera intentionerna och inse att det här inte är en sak för ungdomar i första hand och det är tyvärr viktigt, för ungdomsbehoven verkar inte vara lika ekonomiskt prioriterade, åtminstone inte när det gäller kommunikation. Men sanningen är nu att webben mer och mer tar över från de gamla medierna. Kanske inte vi behöver ”flera personer” som jobbar med det här. Men det behövs minst en med särskilt ansvar. Det här är inte en extra grej för särskilt intresserade… Det här är en ny verklighet som min generation och de kommande lever i.
      Mina utomkyrkliga vänner tycker att det är lite lustigt att jag drar kurser i Sociala medier och frågar mig på skämt om råd på hur de ska använda facebook och twitter. Och på ett sätt har de rätt. Jag är ingen sociala medier expert någon annanstans än i kyrkan…
      Ny tid kräver nya intentioner – och prioriteringar

      – Tycker att det är bra att man inte sitter med armarna i kors, men det jag (och flera med mig) är orolig för, på basen av det som sagts och på vilka som sitter i beslutsställning, är att man inte förstår vikten av det här arbetet. Men vända på stenar tycker jag låter som en bra idé…

      /Daniel

      • Sixten Ekstrand

        Hej Daniel!
        Tack för ditt konstruktiva svar som speglar en äkta oro över detta. Som jag tidigare skrev så tror jag att de allra flesta delar den oron och frågar sig hur detta viktiga arbete skall föras vidare. Sedan finns det lite olika åsikter om hur stor resurs arbetet skall ha och vilken form denna resurs bör ges. Det är om de frågorna som vi ännu behöver diskutera. När jag pratat med olika parter verkar det just vara här som skon klämmer. Informationen har inte fungerat till alla delar och man har inte bemödat sig om att tillsammans försöka finna lösningar som alla kan leva med. Här får vi alla se oss i spegeln och granska vårt eget handlande.
        Därför måste vi jobba vidare. Det finns tid ännu. Vi har en heltid för det svenska webbarbetet inom projektet Andligt liv på webbe hela detta år. För år 2013 finns det inom projektet åtminstone pengar för en halvtidstjänst som dessutom torde kunna utvidgas med andra uppgifter så att ifrågavarande tjänstinnehavare kan arbeta heltid och därmed föra webbarbetet och kunnandet vidare. KCSA avser att skapa en 50 % ig resurs genom inre omorganiseringar. Jag vet att dessa lösningar inte är optimala, men de ger oss ändå tilläggstid för att som jag skrev vända på alla stenar och se om vi kan omprioritera resurser och i framtiden finna en lösning som fungerar ännu bättre.
        Vad gäller utbildningen så arbetar jag och andra som är ansvariga för personalutbildningen med en fortsättningsutbildning för de som redan gått andligt liv på webben utbildningarna. Denna utbildning skall ges redan 2013 och naturligtvis fortsätta 2014.
        Hälsningar från stiftets missionsdag i Vasa (via webben)
        Sixten

      • Kjell Wikström

        ”Mina utomkyrkliga vänner tycker att det är lite lustigt att jag drar kurser i Sociala medier och frågar mig på skämt om råd på hur de ska använda facebook och twitter. Och på ett sätt har de rätt. Jag är ingen sociala medier expert någon annanstans än i kyrkan…”
        Så är det. T.o.m. för mig som är äldre.
        Och för att byta ämne och prata i gamla termer: ”Hur många hade ni på ungdomssamlingen?”
        ”Inte särskilt många på plats – däremot chattade jag med några och läste flere av ungdomarnas egna bloggar”
        ”????”
        Jag märkte redan för en tid sedan att antalet fysiska besök i församlingens utrymme minskade.
        Det tog mig en stund att inse/fatta det, men de var hemma – on-line.
        Då kan de både läsa lite på läxor, chilla, lyssna på låtar, titta på en snutt OCH umgås med kompisar – samtidigt.
        Vad detta leder till i vårt samhälle har jag ingen aning om.
        Vad detta betyder för vår kyrka har jag aning om.
        ”Där två eller tre är församlade i mitt namn” brukar vi citera – ibland för att trösta oss.
        ”Hur kan du veta att de samlas i Jesu namn?”
        ”Det kan jag inte. Men Ekenäs har en slogan: ”Mitt i Livet”
        Just nu lever en stor del av vår församlings medlemmar delar av sitt liv HÄR.
        Hur skall jag kunna jobba med dem om jag inte är där de är?
        Sätta upp en lapp i skolan och vänta?
        Och undra – varför kommer de inte?
        ”Vi spelade – varför dansade ni inte?”

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s